Skador i gräsmattan

Har du kala fläckar, ser gräset dött ut, besök av fåglar
som pickar i gräsmattan osv.?

Här är kännetecken på de flesta skadeinsäkterna och hur man enkelt kan åtgärda problemen!

 

Harkrank/harkrankslarver

Ofta uppträder skadorna fläckvis och de skadade plantorna/gräset vissnar och förtvinar. Harkrankslarverna angriper plantorna under marken men vid varmt och fuktigt väder kan larverna krypa upp och angripa även ovan mark. Harkrankslarven år en längd på 30-40mm och är lergrå till färgen. Den är benlös och har en ganska liten mörk huvudkapsel huden är rynkig och har små korta borst. I bakändan har larven sex karaktäristiska vårtliknande utskott. Den fullvuxna harkranken svärmar under hög- och sensommaren. Denna stora mygga blir 15-25 mm lång, är gråbrun till färgen och har påfallande långa ben. Vingarna är glasklara och mörka i framkanten. Harkrankarna uppträder i riklig mängd framför allt på fuktiga marker och hög mullhalt.

 

 

 

 

Trädgårdsborre

Larverna är krumma i kropp och har bruna huvud. Själva skalbaggen är lite mindre, 1 cm lång. Man kan se skalbaggarna svärma under senvåren och sommaren precis ovanför gräsmattan eller vid buskage. Honan lägger sedan ägg i jorden. Larverna kläcks under hela odlingssäsongen från mars till september. De äter sig mätta på gräsrötter och förpuppar sig sedan. Trädgårdsborrens utvecklingstid från ägg till skalbagge är ett år.

 

 

 

 

 

Bekämpning av larver i gräsmattan

Biologisk bekämpning med Nemasys är mycket effektivt. Det är nematoder, små jordlevande rundmaskar, som effektivt parasiterar dessa larver. De vattnas ut så snart vårvärmen kommit och fram till tidiga hösten. Behandlingen behöver upprepas en eller två gånger under en odlingssäsong för att säkerställa att inga fler ägg har kläckts med nya larver.

 

Svamp i gräsmattan / häxringar

Det händer ibland att små hattsvampar dyker upp i gräsmattan. De växer gärna i båg- eller cirkelform. Fenomenet kallas häxring och orsakas av flera svamparter.

En häxring kan gynna gräset genom att frigöra kväve. Det syns på att gräset intill svampkolonin är saftigt grönskande. Häxringar är vanligast i äldre, näringsfattiga gräsmattor. Svampen utgår från en ursprunglig koloni. Flera olika svamparter ger upphov till häxringar. De lever av cellulosa från bark och vedämnen i jordar som innehåller gamla rötter, barkflis och stubbrester.

• Några arter dödar, eller skadar gräset. Till dom hör de vanligaste arterna nejlikborskskivling och jättetrattskivling. De verkar genom att utsöndra blåsyra och genom att svampmycelet torkat ut jorden. Ofta ser man en tydlig zon med skadat gräs.
• Andra arter stimulerar gräset, eftersom de vid nedbrytningen frigör näringsämnen (kväve framför allt) och mull. Till dessa hör champinjoner och musseroner.
• Några svamparter, som röksvampar påverkar inte gräset alls.

 

 

 

 

Hur kan jag göra för att slippa svamp?

• Det är viktigt att redan vid anläggning av en gräsmatta ta bort cellulosarikt växtmaterial som gamla rötter, barkflis och stubbrester.
• Mycelet går meterdjupt ner i jorden och det är därför omöjligt att försöka gräva bort.
• Gynna gräset genom att gödsla med kväverikt gödselmedel.
• Vattna rikligt, då svampens fina rottrådar, mycelet, torkar ut jorden.
• Undvik att dressa gräsmattan med cellulosarikt material som täckbark, vilket gynnar svamparna.

 

Rödtrådssjuka

Är en form av svampsjukdom som ger cirkulära eller oregelbundna fläckar, 5-50 cm i diameter av infekterat gräs som blir vattendränkt och dör.

Infekterade blad kan finnas bland friska och fläckarna kan därför ha ett diffust utseende. Oftast är bara blade infekterade eftersom infektionen startar i spetsen eller bladkanten och sprider sig vidare till bladet. Vid allvarligt angrepp kan hela plantan dö. Rödtrådssjuka skapar färgrika mycelstrukturer, som ser ut som röda sytrådar. Dessa strukturer växer ut från infekterade blad och kan bli upp till 2cm långa. När infekterade blad torkar, får de ett blekt gulfärgat utseende. Rödtrådssjukan kan uppträda under hela växtsäsongen om vädret är fuktigt.

 

 

 

 

 

 

Förhindra och reducera sjukdomsangreppet så här

• Tillför tillräckligt, men inte för mycket, kväve, kalium, kalcium och fosfor så att plantorna växer.
• Vid angrepp använd en lätt tillgänglig kväve källa, t.ex ammoniumsulfat.
• Ta bort vegetation som ger skugga och förhindra upptorkning.
• Växtmassan skall vara väl dränerad.
• Undvik torka. Vattna ordentligt men sällan, helst tidigt på dagen.
• Håll klipparens knivar vassa.

 

Snömögel

Är en grässjukdom som uppstår genom att gräset angrips av svamp. Snömögel uppstår vanligtvis i svalt och fuktigt väder. Även milt och regnigt väder påskynda spridningen av snömögel. Termen ”snömögel” är dock missledande, eftersom sjukdomen även förekommer när det är snöfritt. Möglet växer särskilt snabbt i temperaturer mellan 0 till 8 grader C. När temperaturen stiger över 20 grader C slutar snömöglet att sprida sig. Förekommer ofta i kombination med andra vintersjukdomar.

Sjukdomen bryter ut vid förhållanden som är gynnsamma för den. Sådana förhållande uppstår när gräsmattans motståndskraft är försvagad och vädret är fuktigt och svalt.

• Varierande luftfuktighet och temperatursvängningar
• Extra milt och regnigt
• Gräsklipp och höstlöv som ligger kvar på gräsmattan
• Luftfuktighet som ligger kvar på grund av dagg och dimma
• Brist på luftcirkulation (på grund av väggar eller häckar)
• Snötäcke som ligger kvar under en lång period
• Att man går på gräsmattan när det är täckt med frost

 

 

 

 

Hur kan jag förebygga snömögel

Är gräsmattan frisk och välskött ar den också bra motståndskraft mot snömögel. Under hösten och vintern bör man ta bort löv regelbundet från gräsmattan. På våren kan man kratta bort mossa och dött material från gräsmattan, på så sätt försvinner infekterat växtmaterial och luften och ljuset kan cirkulera bättre. Gödsla gräsmattan med ett gödselmedel som har mycket kalium under hösten. Undvik att använda höstgödsel med högt kväve eller kalk.