Stinkande tång från Trelleborg blir klimatsmart biokol
Är det möjligt att tången – som i många år gett Trelleborg dåligt rykte – kan gå från att vara ett problem till att bli en resurs?
Det första försöket med att tillverka biokol av strandtång har i alla fall gett mycket lovande resultat.
Från torkad tång (i högra burken) till Biokol (i den vänstra) efter syrelös förbränning. Sven-Olof Bernhoff från Skånefrö har förädlat tio ton tång från Trelleborgs Stränder. Foto Sara Johari.
På fredagen överlämnades de första paketen med biokol, tillverkad av äkta Trelleborgstång, till kommunen av Sven-Olof Bernhoff från utsädesproducenten Skånefrö i Simrishamn. Ett resultat av innovationsmyndigheten Vinnovas återvinningsprojekt ”Rest till bäst”.
– Detta var första försöket, så det finns mycket kvar att utveckla, konstaterade Sven-Olof Bernhoff. Men det intressanta är att vi nu vet att vi kan pyrolysera alger och tång, utan att all energin går åt till att torka den.
Pyrolys innebär förbränning under hög temperatur i syrefri miljö. Det var vad man gjorde med omkring 10 ton tång och fintrådiga alger som samlats upp vid västra småbåtshamnen i Trelleborg. Efter att ha torkats och rensats från sand och grus förbrändes tången i runt 700 grader. Och blev till 1 200 kilo biokol.
Biokol är inte bara en utmärkt så kallad ”kolsänka” som långsiktigt binder koldioxid. Den har även användningsområden som jordförbättring, filtertillverkning, asfaltproduktion eller till och med djurfoder. Förutsatt att förbränningen gjorts så väl att halterna av miljögiftet kadmiumreducerats drastiskt.
Två lådor färskt biokol kund Sven-Olof Bernhoff från Skånefrö AB (till höger) på fredagen lämna över till kommunalrådet Mikael Rubin (M) utanför Rådhuset i Trelleborg. Foto Sara Johari
– Äntligen ett genombrott, säger kommunstyrelsens ordförande Mikael Rubin (M) om den klimatsmarta tekniken.
– Tången i Trelleborg är en oändlig resurs, konstaterar Mikael Rubin. När vi planerar Västra Sjöstaden är det många gamla trelleborgare som säger ”där går det inte att bo, det kommer att lukta illa”. Det här är ett sätt att lösa det på. Modern teknik är lösningen på miljöproblemen.
Kommunen bedriver ett långsiktigt arbete med den lösdrivande tång som samlas på stränderna. Att röta och förbränna den till biogas har visat sig svårt, eftersom tångmassorna haft så mycket grus och sand i sig. Och de massor man samlat upp och lagt på land – omkring 1 300 ton under 2019 – har man inte fått lov att sprida ut på åkrarna, så som man gjorde förr i tiden. Tången innehåller för mycket tungmetaller. Så det som samlats upp om sommaren har om höstarna fått lämpas tillbaka i havet, absurt nog.
I rådande pandemi har Trelleborgs Kommun flyttat över de flesta presskonferenser till digitala rum. Men när den första leveransen av biokol kom på fredagen kunde Mikael Rubin (M) och Skåneförs Sven-Olof Bernhoff inte låta bli att visa upp den. Foto Sara Johan.
Nu öppnar sig plötsligt möjligheten att istället skapa en nyttoprodukt av tången.
– På sikt kanske vi kan få ett privat företag att bygga en panna, ta över hela produktionskedjan, och skapa arbetstillfällen i Trelleborg, säger Johannes Hagström, hållbarhetsstrateg på Trelleborgs kommun.
Fördelarna med att ta upp tången och bränna den är många, säger Sven-Olof Bernhoff:
– Dels innehåller tången näringsämnen, som man förr använde inom lantbruket. Dels skulle igenväxningen av haven minska. Och genom att man använder pyrolys får man dessutom ett jättestabilt ämne som binder koldioxid. Hade man använt biokol när Trelleborgs stad grundades, så hade koldioxiden legat kvar där än i dag, lovar han.
Och då har vi inte ens nämnt de positiva effekterna för turismen, om stränderna hålls rena från illaluktande tång.
Nästa utmaning, innan man når storskalig produktion, är att avskilja sand, grus och vatten från uppsamlade tångmassor. Och experimenten att förfina förbränningen fortsätter, för att bli av med det giftiga kadmiumet men ändå behålla den näringsrika fosforn.
– Målet är en säljbar produkt, säger Mirja Ullvig, hållbarhetsstrateg på Trelleborgs kommun.
Biokol har en mängd användningsområden inom odling, vägförbättring och till och med djurfoder, om bara produkten hettats upp tillräckligt. Foto Sara John.
Artikel i Trelleborgs Allehanda fredagen den 29/1-2021